Katalin var knökfullt i går kväll klockan nio. Det kändes som om halva Uppsala hade vallfärdat dit för att se Hello Saferide, men efter en del knuffandes och buffandes lyckades jag få en ganska bra plats med bara tre fyra rader från scenen.
Spelningen inleddes med förbandet Two White Horses som också verkade komma norrifrån. Två syskon som lurade countryinspirerad pop, typ. Helt okej. Så efter en stunds roddande och tålmodig väntan i publikhavet klev bandet med Annika Norlin i spetsen in på scnen. Alla iförda jeans och rutig skjorta. Vädigt skönt och avspänt. På gitarr var också Andrea Kellerman med, och är det någon som är grym med en halvakustisk gura så är det hon! (Undrar när man får höra nytt från Firefox AK igen? Release väntar med spänning...) Andrea Kellerman hade dessutom knäppt brännvin i sin skjorta, undrar om det var med flit?
Resten av bandet var också fantastiska, men det tåls ju att sägas både en och två gånger att Annika Norlin har en scenstil som överträffar det mesta. Så mycket känsla och humor, hon ger verkligen publiken vad de vill ha och åtminstone ser det ut som att hon älskar det hon gör däruppe.
Efter tre och ett halvt år som Annika Norlin-fan har jag äntligen sett Hello Saferide live och jag lovar att det var värt varenda spänn och nackspärr - efter att ha sträckt på mig alltför mycket för att kunna se över axeln på långskånken framför mig. Men ändå, Säkert! på Roskildefestivalen i somras var trots allt strået vassare. Kanske var det sommaren, den danska ölen eller den stora scenen, jag vet inte. Summa summarum; Hello Saferide är bättre än Säkert! på skiva, men Säkert! var aningens coolare live.
Den skönaste frasen och titeln på dagens blogginlägg, "You are the cutest thing I've ever seen, like a teddy bear on heroin", återfinns i låten Get Sick Soon från debutalbumet från 2006. Det var skönt att höra lite gamla låtar också, och kvällen till ära avslutade Annika Norlin med att som sista extranummer själv gå ut och köra sin gamla Valentines Day.
"Vi ska se om jag överhuvd taget kommer ihåg den" sa hon och blev tvungen att redan i första frasen börja om. Men det gjorde henne bara än mer sympatisk, precis som man tänker att Hello Saferide, Säkert!, Annika Norlin är.
//Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar