Imorgon släpps Theodor Jensens första skiva i eget namn. Den heter Tough Love, och är inspelad i Björn Olssons studio på Orust. Bakom sig har han hela Hellströms geniala band. Dessutom med Titiyo som gäst på en låt. Håll utkik!
/Mattias
Imorgon släpps Theodor Jensens första skiva i eget namn. Den heter Tough Love, och är inspelad i Björn Olssons studio på Orust. Bakom sig har han hela Hellströms geniala band. Dessutom med Titiyo som gäst på en låt. Håll utkik!
/Mattias
Ni kanske redan har hört den nyheten på annat håll. Det är inte alls så att jag är särskilt ledsen eller ens förvånad över detta. Tyckte bara att det var lustigt eftersom jag spelade båda deras första skivor tidigare idag. Men som alltid när något händer med en artist eller grupp så finns den publicerade musiken alltid kvar.
/Lars
Det svenska skivåret 2009 har hittills, i jämförelse med övriga på 00-talet, känts rätt så blasé. Även om det finns exempel på bra skivsläpp från i år (Fever Ray, Lonely Dear, JJ, Bob hund, existensminimum, Anna Järvinen, m.fl.), saknar de alla samma strålglans som "Deep Cuts", "Känn ingen sorg..", Lesser Matters" eller "Markusevangeliet". Nu står hoppet till höstens skivskörd, att rädda musikåret 2009. Här är tre skivsläpp som jag ser lite extra mycket fram emot:
[Ingenting] - Tomhet, idel tomhet (release 9/9)
Efter sångaren Christoffer Sanders Jesus & Mary Chains-inkarnerade Pippi Långstrump-utflykt, på soloplattan "Hej och hå" från i maj, bland annat innehållandes den fantastiska "Äppelöga", tidigare inspelad av Anna Järvinen på hennes andra skiva "Man var bland molnen", finns all anledning att tro på förhandssnacket. Nya skivan med [ingenting] SKA vara fantastisk. Nu återstår det att se ifall förhandshypen bara är ett luftslott. Den som vill förhandslyssna, kan tanka ner singeln "Halleluja! ", från skivbolaget labradors hemsida, som du hittar här.
Asha Ali - Hurricane (release: 7/10)
Asha Alis debut växte sig väldigt stark direkt efter bara några lyssningar 2006, och den nya skivans två första singlar "The Time is Now", och "Hurricane", är båda väldigt fina. Förhoppningsvis är hela skivan lika bra, och kan då kanske verka som plåster på såren för alla de som, likt jag, kände en rätt stor besvikelse över Regina Spectors halvtråkiga platta "Far" som släpptes i Juni. Missa henne inte när hon kommer till stan den 19:e september, för att spela på klubb velvet, på v-dala nation.
Markus Krunegård - Prinsen av Peking & Lev som en gris, dö som en hund (release: 14/10)
Klart att förväntningarna är höga när hela Svenska popscenens Håkan Hellström jr. lyfter på låtburkslocket och släpper nytt, dessutom dubbelt. Den förstnämnda skivan ska, enligt pressreleasen vara en välpolerad popskiva, som Mauro Scocco låtit sitt ljus lysa över, bl.a. känns hans patenterade Sarah-sound direkt igen i första singeln "hela livet var ett disco", som redan snurrar i radion. Den andra skivan är suggestiv och progressiv. För egen del tror jag nog mest på den första. Markus Krunegård har alltid varit som bäst i de glatta småsentimentala flanger-ljudmattorna. Dessutom är "Hela livet var ett disco", en förbannat bra låt, som ger mersmak. Kolla videon till den här.
/Mattias
Topp 10 från Way Out West
1. När Dr Alban dök upp helt klädd i vitt på Robyns spelning och gjorde No Coke, den bästa Albanlåten någonsin!
2. När Amadou & Mariam spelade så sjukt glädjesmittande malipop att inte ens solen kunde låta bli att skina lite på oss som stod i ponchohavet framför scenen. Welcome to Mali!
3. När Basement Jaxx chocköppnade sin spelning med låten Good Luck
4. När Gang Gang Dance malde på med sina monotona ljudbilder på parken, sista kvällen efter midnatt. En perfekt avslutning.
5. Dead Prez
6. Mötet med Joel Alme, och att hans nya material låter så pass bra och så mycket som Bob Dylans underskattade platta Street Legal, en personlig favorit. En grym platta 2010 är kanske att vänta?
7. Grizzly Bears spelning. Skränig och konstigt. Two Weeks är i mina öron en av årets finaste poplåtar och lät även live hur bra som helst.
8. Allsången till Lakksos Västerbron ifrån öltältet, med sushin i ena handen och vinglaset i den andra
9. När Karin Dreijers trollskogsorkester Fever Ray valde att göra en, om möjligt mer suggestiv version av Stranger than Kindness, än vad Nick Cave & the bad Seeds någonsin själva lyckats få till. Låtskrivare Blixa Bargeld hade varit stolt om han stått i laserljuset från scenen, tillsammans med oss andra i publiken.
10. När Anthony Johnson förvandlad Beyoncés Crazy in Love till en tårdrypande ballad. En helfel inramning, men fortfarande otroligt vackert
... och några bottennapp
Glasvegas var mest sega och jag stannade bara kvar de första fyra låtarna. Hann ändå med att se deras bästa låt It's My Own Cheating heart... Sen blev det till att lägga benen på ryggen för att istället hinna bort till tältet där Röyksopp spelade.
Ryktet om att Håkan Hellström var hemlig artist på Kajskjul 8, på torsdagskvällen, visade sig vara falskt, då Timo Räiänen dök upp på scenen. Vi var nedstämda resten av kvällen.
/Mattias
Veckans program hade en enorm laddning ny skön musik, och redaktionen hade svårt att sålla fram ett gäng låtar till veckans program. Bland annat fick vi stifta en första trevande bekantskap med Lyon-bandet Toy Fight (som vi alla enades om var ett bra bandnamn), som konstigt nog ger galet många träffar på Google men ingenstans står något vettigt! En eller anna fransk kommentar, men eftersom ingen i redaktionen är något vidare på franska struntade vi i de sidorna. Kolla upp den extermt faktaglesa myspace-sidan här.
Martin talade sig varm om Kansas-gänget Passion Pit, bandet som började som ett Alla Hjärtans Dag-projekt (därav namnet?) och låten "Sleppyhead" blev till Martins stora glädje vald till Veckans Singel. Grattis Passion Pit och grattis Martin!
Denna vecka var det också premiär för Veckans Demo, ett moment som länge har drivits på av främst Felix och nu äntligen blev av. I studentradioprogrammet Demo väljs varje vecka ut en demoartist/låt och som vi i Release tycker att det kan vara viktigt att hålla ögonen på. Morgondagens artister? Varför inte! Denna vecka spelade vi There Ones Was Rupert från Varberg, samma stad som Du är så yeah yeah-Martin Svensson kommer från.
Nästa veckas Release sänds på självaste skärtorsdagen, missa inte Mattias eget påsksepcial!
Ciao,
Emma