reportaget av ergo från release live:

carl norén på release live igår kväll.

såhär såg det ut på Release live igår kväll

RELEASE LIVE.

nästa torsdag är alla (du, du, du) välkomna till releases livespelning med carl norén från sugarplum fairy nere på radion, det finns billigt fika vid 19 och spelningen börjar vid 20:00 så fort vi har sänt klart och det kommer att bli intimt och fint. har du några frågor till carl kan du maila på release@studentradion.com och vi censurerar inget.

Vinn listplatser till Daniel Adams-Ray på Smålands Live lördagen den 4 december!

Daniel Adams-Ray var en del av Snook, en serie som gick på SVT var Snoken, något som du borde snoka reda på är vad Daniels klädmärke heter, det är även en del av namnet för ett bordsmargarin.

Maila in ditt svar tillsammans med ditt namn, ditt telefonnummer och namnet på den du vill ta med till release@studentradion.com senast torsdagen den 2 december 18:30 så lottas vinnaren av de som svarat rätt i direktsändning. För den som vinner gäller listan till och med kl 21 den 4 dec.

Här kan du lyssna på Dum av dig:

inför ikväll.... i blame coco

ikväll kommer man förutom att få instruktionerna för hur man kan vinna platser till daniel adams ray att få höra i blame cocos cover på st. etiennes- only love can break your heart.

Några frågor till Andres Lokko

Anders från Release träffade Andres Lokko i samband med en författarträff i Uppsala 29/10. Det här är vad som blev sagt om det aktuella musikklimatet, och om hur tråkig Keira Knightly egentligen är.

Lokko by Release

Fennesz - Hela intervjun

Fennesz interview by Release

Fennesz leker

Fennesz är en av de mer intressanta minimalistelectronicakreatörerna i världen sedan 1997 då skivan Hotel Paral.lel. Han har precis avslutat en inspelning ihop med Ryuichi Sakamoto, senaste solosläppet heter Black Sea och är väl värt att kolla upp. Helgen vecka 44 var Fennesz på besök i Uppsala för att uppträda, Anders från release var där och snackade om bland annat kreativitet.

Under intervjun gjordes en liten lek där Fennesz fick välja ett foto att skapa utifrån, den kan höras här på bloggen!

Fennesz leker by Release

Fotot Fennesz valde att skapa utifrån, och som han faktiskt gillar ser ut såhär:



Resten av intervjun går att höra i morgondagens program, eller senare här på bloggen.

Bilderna som valdes bort

Obs, det här inlägget behöver läsas samman med ovanstående inlägg.

I den här ordningen valdes bilderna bort:

För er som inte fick nog av gitarrer i gårdagens sändning....

/Mattias

Tävling om platser till Erik Hassle på Smålands Live!

Tävla med Release om listplatser till Erik Hassle (mannen med håret som Lyle Lovett) på Smålands Live den 5:e november HÄR.

Vinn platser till Katushka med Studentradion 98,9!

Tävla om platser till Kalmar Nations klubb Katushka HÄR!

R.I.P Ari Up.

/Release.

Tävling om listplatser till Velvet nu på lördag!

Tävlingsfrågan är:

Navet är bandet som spelar på Velvet på lördag. I Navet är det tre medlemmar, något som också är 3, är ett telefonbolag men för den som inte gillar att ringa kan man fortfarande skicka ett brev, brevbäraren kan cykla i vad som även är namnet på bandet som spelar på V-Dalas höstgasque i november. Vilket är bandet?

Var med och tävla genom att svara här!

Bloggtips Rockface!

För den som vill ha det senaste skvallret från Fagerstas musikliv och inte minst nattliv (de lördagar green man har öppet) från någon som kan rock så vill jag rekommendera Rockface blogg som dessutom alltid avslutar sina inlägg med en klassisk rocklåt.

För att ni ska få en uppfattning om bloggen utan att behöva göra er besväret att klicka dit så får ni här det senaste inlägget helt gratis.

Ett jävla löjligt inlägg, men ändå.
19 okt 2010
00:06

Jag har sagt vid ett par tillfällen, främst till mig själv, men även kanske till min närmsta vän, Dicken, att jag inte ska skriva om det tuffa turnèlivet som jag då och stöter på med BRUKET. Smack rakt upp i venerna, oskyddat sex i tvåan med Örebros allra finaste flickor och Big Mac frosserier klockan tre på natten hör till vanligheterna i den från Bil City Fagersta hyrda bussen.

Rockface blir ibland det som han i många många många år drömt om. Merchandiseförsäljare och en slags turnèledare för ett top notch rockband. Det sista från Fagersta har jag tidigare skrivit men det kanske jag får äta upp nu när Burning Colussus skrivit på ett kontrakt och Stonecharger laddar om med en ny batterist. Hoppas att det blir så.

I helgen som var, den helgen då Johnossi för övrigt gästade Fagersta och chockade min bloggkollega Hemeliheter så mycket att denne inte orkade laga mat dagen efter utan beställde pizza..men mer om det senare, så var det dags igen för en mental bergodalbana någonstans I Sverige. Närmare bestämt Eskilstuna och Västerås. Två finfina städer med vatten, broar, viadukter och ett nära samarbete städerna mellan så att Mälardalens Högskola blir en verklighet.

Detta inlägg kan bli det längsta någonsin.

www.youtube.com/watch

//Bjurman.


//emilie.

Gil Scott-Heron: Definition of a Poet

På torsdag ska vi älta populärmusikens ständiga aber, det att förhålla sig till ordets makt, och hur stor betydelse det har, borde ha eller ska ha.
Rappens gudfader Gil Scott-Heron (som får sig ett eget reportage tills dess) gör här en liten utläggning man kan väl välja att förhålla sig till. Ifall man känner för det, eller inte har något bättre för sig. Awesome är han, hursom.
/Erik.

Tips på Solomon Burke

En sista hyllning och några tips för nybörjarlyssnare av the King of Rock and Soul, pastor Solomon "big Sol" Burke, som hastigt gick bort i söndags morse. Sonic kastade i veckan ihop den kanske bäst sammanfattande spel-listan över Solomon Burkes livsverk som artist. Inte utan anledning utgörs den till stor del av låtar från det kanske starkaste comebackalbumet i mannaminne - Please Don't Give Up On Me från 2002, skivan där artister som Bob Dylan, Van Morrison, Nick Lowe, Elvis Costello, Joe Henry och Tom Waits gick samman och specialskrev låtar åt Solomon Burke. Lineupen talar sitt eget klarspråk för hur pass stor (inte bara kroppsligt) Solomon var. Listan hittar du här.

För den som blir mer sugen på mannen, myten och fadern(han hann sätta 21 barn till livet under sina 70 år)bakom hatten rekommenderas det fenomenala radioprogrammet p3 Soul som nu på söndag kväll har stort Solomon Burke special, med en utlovad repriserad intervju.


/Mattias

James Blake - Limit To Your Love (Komplettering pt.2)

Och här var banaliteten vi alla blev pinsamt berörda av.
Hörlurar är ett krav.
/Erik.

Komplettering;

Ifall ni undrade vad det var för långsökt jazzrockband jag gav innerliga eloger för att motivera varför det var den omöjliga konsert jag ville få uppleva, är det hursom dessa flinka gossar jag åsyftade.
Och nu är ju visserligen ingen av dessa medlemmar (förutom en av basisterna) bedagad, men summan är ju mer än dess beståndsdelar, eller vafan man säger. Eh.
/Erik.

Låtar i veckans Release - Skandinavien

De hela styckena

Kanye West - Runaway (feat. Pusha T)
Munnen - Eros
Brian Eno - 2 Forms Of Anger
Belle & Sebastian - Write About Love
Shit Robot - I've Found Love (radio edit)
Twin Shadows - Slow
Burning Hearts - Night Animal
Lau Nau - Rubiinlasia

I Mattias reportage om den norska elektroniska musiken hörde du:
Skatebård - Starwatcher II
Nils Petter Molvaer - Sabkah
Lindström & Christabelle - Music in my mind

I Emilies reportage om Danmark hörde du:
Veto - Blackout
Danmarks nationalsång
I Scream Ice Cream - Closing time closing in
I Got You On Tape - The Blacksmith
Murder - Picker of cotton
The Fashion - Vampires with gold teeth
Under Byen - Alt er tabt
Alcoholic Faith Mission - Put the virus in you
Mimas - Cats on fire
Chimes & Bells - Reasons
Speaker Bite Me - Belle de boskoop
Veto - Built to fail (Tomboy remix)
Giana Factory - Heart thief
Sleep Party People - 10 feet up

Veckans Förfestskiva.

Nu är kanske inte vår redaktion eller radiostation riktigt där ÄN, men jag kunde inte låta bli att bli frustrerande motiverad av den, hur fiktiv den än må vara, anglofiliska "The Boat That Rocked".
Och vilket obehagligt svängigt soundtrack. Det är bara att sluta klippa sig och börja hoppas på det bästa på förfesten;
The Boat That Rocked - Soundtrack

/Erik.

twin shadow.

Tävling om listplatser till Velvet nu på lördag med Studentradion 98,9!

Tävlingsfråga:
Peter Morén är ett ovanligt namn, men ett ännu ovanligare namn är Kalle Moraeus. Kalle Moraeus var ju med i schlagerfestivalen liksom Caroline af Ugglas som där sjöng "Snälla, snälla". "Snälla, snälla" tillsammans med ytterligare ett "snälla" är den svenska översättningen till en av låtarna från ett band där en av medlemmarna har regisserat/animerat en video till Peter Moréns tremannaband. Vilket är bandet som har gjort låten?

Maila ert svar tillsammans med ditt telefonnummer till: release@studentradion.com senast nu på torsdag den 30/9 kl. 18.30 så presenteras vinnaren i Release.

Vad ni kan vinna? - Inget mindre än listplatser till Velvet med Peter Morén nu på lördag den 2/10!

Neil Young inom väggarna.

Alla ni som sitter därinne med små hemmastudios och hoppas på att kunna skapa underverk i samma byggnad som ni torkar bort pizzaflott från micron ifrån kan spetsa sina iris lite närmare;
Neil Young har spelat in en ny skiva, utan några andra medmusikanter, hemma hos Daniel Lanois (mannen som är ansvarig för ljudbilden på bl.a U2's "Joshua Tree" och Bob Dylans "Oh Mercy"). Det är ett ovanligt koncept, företrädelsevis sitter Young med en elgitarr på en pall i en (förvisso) riktigt akustikrik hall och spelar låtar med sina standardharmonier rakt igenom.

Till på torsdag ska jag ha hunnit med ett mer utförligt utlåtande kring skivan, med den oundvikligt episka titeln "Le Noise". Hörs då!



/ Erik.

Låtar i veckans Release;

Maino - Get 'Em Tiger
Interpol - Barricade
Prince - Sticky Like Glue
Neil Young - Walk With Me
The Bear Quartet - Lovers' Goodbye
The Fresh & Onlys - Waterfall
Björk - The Comet Song


Låtar som vi inte hann delge men rekommenderar varmt för tillfället;
Chemical Brothers - Another World
Surfer Blood - Floating Vibes (Twin Shadow Remix)


Låtar som figurerade i Suicide-reportaget;
The Knife - Heartbeats
Robyn - Dancing On My Own
The Clash - London Calling
Yes - Sound Chaser
Kraftwerk - Autobahn
Tangerine Dream - Phaedra
The Fall - Totally Wired
Tears For Fears - Everybody Wants To Rule The World
Suicide - Ghost Rider
The Stooges - I Wanna Be Your Dog
Suicide - Rocket USA
Suicide - Cheree
Suicide - Frankie Teardrop
Suicide - Diamonds, Fur Coat, Champagne
Suicide - Fast Money Music
Suicide - Harlem
Soft Cell - Tainted Love
Nick Cave & The Bad Seeds - Hard On For Love
The Jesus & Mary Chain - Just Like Honey
M.I.A - Born Free
Bruce Springsteen - Dream Baby Dream

Release 23 / 9 - Tema: Återkomsten.

"Tracks" är snart ett minne blott. Programledaren och pophövdingen Kaj Kindvall har stått den medvetne svenske ungdomen bi sedan 1984, men nu är det tydligen slutsnurrat för hans del. Åtminstone med det här programkonceptet. Tydligen lyder motiveringen som så att topplistor har tappat i betydelse på grund av de nya nätverkstjänsternas framfart, som Spotify och dylikt.
Konceptet har alltså haft sin tid. Med andra ord är det dags att gå vidare, lägga en epok i graven.

Vissa har inte lika lätt att resonera på det viset, verkar det som. Överlag verkar vi snarare vara fast i ännu en våg av reinkarnerande - eller snarare vanligt hederligt återupplivande - av epoker och koncept. Framförallt verkar det vara 80-talets ikoners tur att kasta sig över de sista möjligheterna att pressa ut det sista av nostalgin. Jag tänker på Forever Young-turnen som gick genom Sveriges småstäder med återföreningar och återuppförandet av gamla klassiska album. De som hoppade på tåget och såg sin chans var ju bl.a Alphaville, Ultravox, Lustans Lakejer, Jakob Hellman och The Human League, hör och häpna.

Roxette har återförenats, Nick Cave tar tag och går tillbaka till rötterna med sin nya Grinderman-platta, och Magnus Uggla ska uppföra trygg revy.

Men handlar det om en sista chans att ta tillvara på sin ungdoms fagra vår och leverera nostalgi, eller handlar det om ren och skär helig pengako att lyckas mjölka de sista späda dropparna ur?
Är det en skillnad på 80-talsartisternas medelålderskris till skillnad från rockdinosauriernas, som snarare har sin pension att tänka på än sitt sista självförverkligande?
Och vilket är det bästa sättet att åldras med värdighet? Som ett årgångsvin eller kameleont?

Dessa frågeställningar, varvade med en intervju med The Bear Quartet och ett reportage om synthgudfädrerna Suicide, kan avnjutas i kvällens Release.
Som alltid på Studentradion 98,9 kl. 18.30.

/RELEASE.

Proggtips (motivation inför söndag)

Jamaica hade reggaen, amerikanska storstäder hade hip-hop, och svenskarna hade proggen.
Proggmusiken är något som den genomsnittligt popupärkulturellt medvetne hipstern gärna försöker förtränga och som aldrig kan komma i närheten av att bli retroromantiserad som punkrörelsen eller flower power.
Och absolut, näbbkängor är väl ungefär lika fräscht som uppfattningen att dagens politik och industriella ekonomi kan diskuteras utifrån abstrakta 200 år gamla ideologiska måttstockar och lika lätt som för fyrtio år sedan, men den aktiva politiska musik som skapades här hemma är ett hemgiftsarv som har blivit lite väl slentraindissat.
Progg var inte bara fördelningspolitik med för många stavelser på en fyraackordsrunda. Vissa band skapade makalösa melodier och hade ett förjävla sväng som Pitchfork aldrig kommer kunna hitta motsvarigheter till.











/ Erik.

Release 16 / 9

På söndag är det så äntligen dags att uppsöka valurnorna. Release går händelserna i förväg och myser loss ordentligt på temat politik i veckans program, vad kunde vara mer passande så säg!? Hur påverkas vi idag av politik i musiken? Är ett konstnärshjärta alltid rött? Vad innebär överhuvudtaget politisk musik? Följ med oss ner i den retoriska smuts vi idag känner som politikens värld. Dessutom utlottning av gästlisteplatser till lördagens Smålands Live med Billie The Vision and the Dancer, Sweet eller delete och den absolut mest purfärska musik du kan tänkas konfrontera dina hörselgångar med. Lyssna alltid på Release, varje torsdag 18.30-20.00 FM 98,9, eller via www.studentradion.com. Efter sändning och 30 dagar framöver finner du programmet via länken direkt till höger här på sidan.

/RELEASE

Låtar i veckans Release (9/9)

Kanye West - Monster (feat. Jay-Z, Rick Ross, Nicki Minaj, Bon Iver)
Summer Twins - Crying In My Sleep
Dag för Dag - I'm The Assassin
Rihanna - Only Girl
Jamiroquai - White Knuckle Ride
Uncle Meat and the Highway Children - Apathy and Empathy
Grinderman - Heathen Child
Little Marbles - Hoppar och Trampar
Örnsberg - Summerspray

How To Dress Well - Love Remains

21 september släpper How To Dress Well debutskivan Love Remains som till stor del består av omarbetat tidigare utgivet material från diverse ep:s och olika 7". Låtlistan är enligt följande:

01 You Hold the Water
02 Ready for the World
03 My Body
04 Suicide Dream 2
05 You Won't Need Me Where I'm Goin'
06 Can't See My Own Face
07 Walking This Dumb
08 Date of Birth
09 Escape Before the Rain
10 Endless Rain
11 Lover's Start
12 Mr. By & By
13 Decisions [ft. Yüksel Arslan]
14 Suicide Dream

Descision ligger redan på vår rotation och är svinbra, liksom Lover Start - som här är ackompanjerad av en inofficiell video där den Belgiske vis-skalden Jaques Brel tar resväskorna och flyr till havs. För egen del är jag väldigt svag för hur pop och r n b här blandas upp, luckras upp för att mest bli till en ljudsoppa Kanske höstens skivsläpp? 21 är snart bara en vecka bort...

Kan även passa på att rekommendera följande intervju med Tom Krell (mannen bakom bandet)

/Mattias

Saknade te havs / River en vacker dröm

Ja, jag var där, på Way Out West för någon månad sen, i publiken tillsammans med Kirsten Dunst och hela sveriges indiegrädda för att beskåda hur Håkan Hellström ramlade över den gigantiska Flamingo-scenen i sin gamla sjömanskostym. Vi fåtalet i publiken som var måttligt entusiastiska över frosseriet i det förflutna blev ändå tillfredsställda mot slutet av konserten då vi fick det smakprov från höstens kommande skiva som vi hade hoppats på. I extranumret kom Håkan H ut på scenen och framförde en ny skapelse som han presenterade som en helt unik låt för kvällen. Den här, sade han, kommer jag aldrig mer att spela - så upp med mobilerna om ni vill föreviga den! Vet inte om någon i publiken trodde på honom. Hur som helst utgör denna låt alltså nu en knapp månad senare den ena av två som är de första släppta smakproven från 2 steg från Paradise. Min relation till Håkan H är nog troligtvis liksom alla andras födda i mitt generation med bibehållen hörsel genom 2000-talet djupt påtaglig. Oavsett ifall du hatar honom eller älskar honom så har du nog troligtvis haft världens bästa fest, förlorat oskulden eller åtminstone dansat på ett studentflak till hans musik. Hur står sig det nya materialet då, sett ur ett fans ögon?

Saknade till havs börjar med en ostämd knäppande gitarr som så småningom får sällskap av bas och trummor då låten gungar igång, med ett framträdande körarrangemang som osar psykedliskt 70-tal och Love. Vi två är saknade te havs och vågorna kraschar över dig och mig, mumlar Håkan fram i refrängen och låter mest som om han ligger utsträckt på en klippa vid Askimsbadet och steker. Refrängen lyfter aldrig riktigt låten och det känns på det hela taget mest som ett vardagligt häng med en gammal vän. Trevligt men knappast alltför entusiasmerande och minnesvärt.

River en vacker dröm är densamma som framfördes i slottsskogen och knappast den blivande klassiker á la Shoreline som skivbolaget troligtvis hoppas på. Det låter som en vilsen Håkan som börjat längta tillbaka till sina rötter och kanske dessutom de kommersiella framgångar han en gång skövlade med sin sprätt-och-sprattel-pop. Det är betungande att erkänna för sig själv att det hela mest landar i klysch och pastisch som låter som om Shout Out Louds skulle tolka Håkan Hellström.

Bättre kan du Håkan! Mina förväntningar är vansinnigt högt ställda och nu hoppas jag att du steppar upp. På återseende - din rummel!



River En vacker dröm framförd på Way Out West, 2010



Håkan H (eller är det Blonde on Blonde-Dylan?) om River en vacker dröm

/Mattias

TÄVLING!

Fråga: Vad heter den fiktiva karaktären som figurerar i många av Billie the Vison and the dancers låtar?

ledtråd: han är en transvistit från Malmö och går under efternamnet Diablo och är namne med en känd konstnär.

Maila ert svar tillsammans med ditt telefonnummer till: release@studentradion.com senast torsdagen den 16/9 kl. 18.30 så presenteras vinnaren i programmet.

Vad ni kan vinna? - Jo, listplatser till Billie the Vision and the dancers spelning på Smålands Live på lördagen dne 18/10. Sweet!

Filmmusik - temat för Release v. 36

År 1996 kom en film som skulle lämna ett stort avtryck på mig, tillika bli en stor snackis i media. En lite provocerande film som visade en extrem och smått satirisk version av "the american way of life of a teenage girl". En värld där kläder, smink, killar och popularitet var det enda som räknades... okej, så inte ett helt ovanligt tema numera, men då kändes det iaf stort och nytt. Tack vare filmen blev uttryck som "whatever", "looser", och "as if!" vardagsuttryck som cirkulerade flitigt bland mellanstadietjejerna på min skola... Jag pratar givetvis om filmen "Clueless".

Det tog inte mer än fem minuter av filmen innan jag blev såld, och detta på grund av två saker;
1) den digitaliserade gigantiska garderoben som kan avgöra om outfiten är en "match" eller en "missmatch" (jag drömmer fortfarande om att nån dag äga en sådan)
2) det fantastiska soundtracket och då främst låten "Alright" av Supergrass.



Så fort jag hör den låten numera ser jag scenener från filmen spelas upp framför mig - främst scener där en massa typ coola kids hänger vid poolen i glassiga CA. Fantasitskt.

Låten sätter stämningen för hela filmen och känns helt klockren. Och efter detta plötsliga och postitiva möte med Supergrass var jag givetvis tvungen att kolla upp vad mer denna grupp producerat. Det jag fann gjorde mig inte det minsta besviken. Numera (en drygt 10 år sedan vårt första möte) äger jag några av deras plattor och slår på dem lite då och då för att drömma mig bort till en trivial tillvaro i soliga CA...

Men nog om det. Ni undrar säkert varför jag maler på om en 15 år gammal film och en minst lika gammal låt i en blogg för ett radioprogram som handlar om ny fräsh musik --> svaret är det att vi i Release v.36 ska grotta in oss i just TV- & filmmusikens värld. Där ska vi diskutera några exempel där filmen gjort musiken och några där musiken gjort filmen (förvirrad?! lugn, Release reder ut och förklarar allt). Detta samtidigt som vi givetvis levererar ny fräsh musik. Sweet & Deletar tre nya singlar. Drar igång en tävling där DU kan vinna biljetter till Billie the vision and the dancers som spelar på Smålands Live lördagen den 18/9, och mycket, mycket mer...

Torsdagar 18:30 är tiden du inte vill eller vågar missa. Vi hörs då!

/emma

Skickligt och inte alltför avskalat

Eftersom vi tidigare i vår konstaterat att elektron blivit rumsren igen beger sig valda delar av Release till F12 i Stockholm nu på onsdag och lyssnar på franska Don Rimini. Det finns ju faktiskt annat i livet än minimal, när allt kommer omkring. Själv tänker jag ladda upp med Riminology.

Alternativt:

19 Jokin Jay-z (Don Rimini Remix) by Scrap

Och hörrni! Snart drar höstterminen igång och då ses vi igen. Håll ut!

prince- i would die 4 you.

prince har ju gjort en hel del låtar som man inte har hört eller som faller i glömska. i would die 4 you hörde jag faktiskt först i en version av space cowboy så jag blev lite förvånad när jag upptäckte att prince var först.

/emilie

toro y moi- leave everywhere.

tänk om det här ändå kunde få bli sommarplågan i år. nytt från toro y moi

/emilie

Skvaller

Ned finns en video där polsk/amerikanska Magda gör en tårta och avslöjar att hon snart släpper nytt album. Förra (She's a dancing machine) var, trots omöjliga spårtitlar, rätt kul så det här blir helt klart någonting att se fram emot för alla som gillar att se snygga ut när de dansar.

http://www.youtube.com/watch?v=W1XggKsMmHA

/Anna

något gammalt.

commodores- nightshift

/emilie

nytt från crystal castles.

här är tre låtar från crystal castles nya album "crystal castles (II)". suffocation, den första är den absolut bästa låten från hela skivan, den andra, celestica, är vad jag förstår deras första singelsläpp från nya albumet som även skulle passa bra som första låt på den blandskivan "maj 2010" och den sista låten doe deer visar på den andra änden av spektrat som crystal castles sträcker sig till, lite som yeah yeah yeahs med adhd. låtarna däremellan tenderar till att vara lite samma samma med bland annat låten baptism som osar lite av den gamla hitten "popcorn", men det är inte dåligt. fast inte jättebra heller. man kan se dom på emmabodafestivalen som jag vurmar för lite extra som i år sträcker sig mellan 29/7 - 31/7.

/emilie

Nya låtar med Bear Quartet

Jag tror grejen med Bear Quuartet är att man slutar ha ambitionen att fatta dem och snarare ser dem som en vän med social störning. Man skiter i att det är svårast i världen och gör sig omöjliga på punkter där man inte ens visste att det gick att göra sig omöjliga. Man lyssnar på deras låtar istället, en i taget och känner efter.

Ibland så får man låta någon förolämpning och elakhet passera, för inte menade de att såra någon och jaja de är som de är... Orkar man detta så kan man emellanåt få skörda de vackraste frukter av vänskap och njuta av det som som bara en riktigt nära vänskap kan ge en: oförställd lycka. Risken att bli besviken är värd det. Alla gånger, skiva efter skiva, låt efter låt.

De nya låtarna som går att tjuvlyssna på finns här: http://adrianfiles.com/thebearquartet2010/

/Anders

Musik - konservativism

I dagens DN kritiserar Fredrik Strage Polarprisets jury för valet av Björk som årets pristagare. Att låta Björk - som enligt Strage bara gjort 3 bra album - få priset kan endast ses som en gest av karaktären u-landshjälp, konstaterar han sarkastiskt. Det Strage dock missar i sammanhanget är att det är totalt ointressant hur många av Björks album som egentligen är bra. Björks storhet har aldrig bestått i att släppa ett habilt album vart annat år, utan i hennes säregna uttryck. Där 10 000 artister idag samtidigt försöker låta avant garde och därigenom likadant, är Björk ett skönt levande exempel på att det fortfarande finns artister som inte bara odlar sin originalitet framför spegeln. När du hör en Björklåt tar det ungefär 20 sekunder att inse vem det är som ligger bakom den, beroende på det egna uttrycket som i Björks fall går mycket djupare än att bara beröra själva produktionen

Ungefär likadant är det ställt med den svenska nationalskalderna Bob hunds alster. Öberg och hans vänner återvände som bekant som hundar för ungefär ett år sedan nu, för att först tas emot med viss skepcis. Skivan har därefter växt på sig ordentligt och vunnit större respekt - inte minst hos mig själv. Nu släpper bandet nytt igen - en 4-spårs EP, som innehåller den här fina biten. Festen är över är en klassisk Bob Hund-låt, ett band som aldrig gett upp sin egen integritet och som samtidigt aldrig har släppt ett enda dåligt album. Respekt åt dom och grattis till polarpriset Björk!

/Mattias

Ett samtal med Nico Muhly

Kompositören Nico Muhly besökte tillsammans med artisterna Ben Frost och Valgeir Sigurdsson Uppsala 8/5. Det var skivbolaget Bedroom community som gjorde ett stopp på sin Whale watching tour för att framföra unika samarbeten mellan de tre artisterna och övrig ensamble (innehållande bland andra Helgi Rafn Jonsson). Spelningen fyllde inte UKKs sal C, men var oerhört minnesvärd och väl genomförd.

Nico Muhly har gett ut två skivor på egen hand: Speaks Volumes och Mothertongue. Skivor som präglas av leklust och en skamlös flirt med såväl konstmusik som samtida popmusik. Skivorna har gästats av bland andra Antony Hegarty.

Nico Muhly ligger annars bakom arrangemangen på Jónsis debutsoloplatta "Go" samt enskilda spår på Grizzly Bears Veckatimeedt och Bonnie Prince Billys "Letting go".
Muhly ligger även bakom musiken till filmen "the reader" och har nyligen skrivit klart en opera.

Nico Muhly är sannerligen en aktiv kompositör, något som märks i hans personlighet. Han erkänner gärna att han arbetar "aaall the time"och när vi träffades för en intervju så har Muhly svårt att sitta still. Han fipplar och tricksar med saker som finns till hands, råkar slå ned inspelningsutrustningen vid ett tillfälle, pratar snabbt. Han har en åsikt om allt och är alldeles, alldeles älskvärd. Lyssna själv.

Muhly mixdown by Release

Playlist v.18 för sent

Något för alla att underhålla sig med i väntan på morgondagens självklara radiohighligh - Release. Hinner inte skriva så värst mycket mer just nu, mer än att fantastiska fantastiska Lemonworld är med på listan, som du hittar här. För den som istället föredrar att samla alla vårens listor i en enda och som därigenom även forsättningsvis garanterar sig själv en sjukligt uppdaterad koll, hittar en sådan här. Glöm dessutom för allt i världen och din mammas skull inte bort att lyssna på Release varje Torsdag 18.30-20.00 på Studentradion FM 98,9 eller www.studentradion.com.

/Mattias

Release på Kristi himmelsfärds dag

Det är måhända röd dag, men redaktionens kärlek till musik tar inte semester. Därför spelar vi sprillans ny musik precis som vanligt, Torsdag 13/5 18.30, eller när du vill på www.studentradion.com.

För mig personligen har veckan varit spännande i musikhänseende. Jag har både var bisittare när Mattias från Releaseredaktionen intervjuade Per Sinding-Larsen, och frågeställare när jag träffade Nico Muhly för ett samtal i lördags. Nico Muhly var i sällskap med Ben Frost, Valgeir Sigurðsson och orkester på besök i Uppsala med sin "Whale watching tour". Konserten var något långt utöver det vanliga, så bra så att det inte spelade någon som helst roll att Radio dept. stod på en annan scen i stan samtidigt.

Inför intervjun så var jag tämligen nervös. Inte bara för att jag skulle göra intervjun på engelska utan också på grund av det märkliga villkor som Nico Muhly satt upp för intervjun: Han ville se ett fotografi av mig. Jag frågade Per Sinding-Larsen om detta var vanligt bland artister som skall intervjuas. Per Sinding-Larsens svar, och då ska vi komma ihåg att han intervjuat tusentals, var att han aldrig varit med om detta. Jag anlände till UKK där intervjun skulle äga rum. jag placerades i logen och där fick jag vänta...och vänta...

Hur blev intervjun? Lyssna på torsdag.

/Anders Jansson

Playlist v. 17

Söndag igen, jättemycket söndag, efter det i Uppsala hysteriska valborgsfirandet. Om ni liksom jag finner tanken på ny vecka lite extra motig just ikväll, kan jag kanske få erbjuda en ovanligt lättillgänglig lista låtar som plåster på såren, alla platsande i den mest slölyssnande bloggmedvetnas ångestfyllt rastlösa söndagstillvaro? Johnossi knackar igång det hela med sin Manic Street Preachers - poserande refrängrock. Alla som känner mig vet att jag avskyr Manic Street Preachers ofattbart sega skittråkiga musik och höjer kanske därför lite förvånat på ögonbrynen när jag använder dom som referens i samband med ett positivt omdöme. För att göra ett långt försvarstal kort vill jag därför bara påpeka att Johnossi till skillnad från nyss nämnda föregångsgestalter väljer att bespara oss den tjocka mattan av onödig produktions-soppa som dessa mosspopare så beklagerligt älskar sönder sig själva i. Detta faktum gör istället att Dead End faktiskt förblir en kraftfull poplåt i sin enkla råhet. Mer svenskt dyker senare upp i Familjens Mitt bästa från kommande skivan Mänskligheten. Återstår att se vad klubb-kidsen tycker om den, kan tänka mig att en och annan kommer ha problem med housepopfrosseriet (se nu bara till att lyssna själv och avgör vad du tycker innan du lyssnar på dom, tro mig, klubbkids har haft fel förr - läs oftast). Annat som märks på listan är nytt från Magic Numbers, Two Door Cinema Club, Nicki Minaj och Dolorean, bland mycket annat. Upptäck själv, listan hittar du här. Om du istället vill ha alla listor från hela våren samlade i en enda som sedan uppdateras varje vecka med senaste veckans lista hittar du en sådan här.

/Mattias

M.I.A - Born Free

Massavrättningsvideo ackompangerad av gerillaelectro från stekheta Mathangi Arulpragasam a.k.a. M.I.A, i en rå remake av Suicides klassiska Ghost Rider. Hoppas svärtan dröjer sig kvar på nya skivan senare i år.

/Mattias

Playlist v. 16

Lagom till att vecka 16 är slut så droppar jag min senaste fetinglista, den här gången som så många gånger innan med stark indie-betoning. LCD Soundsystem gör en remake på David Bowies Heroes, Caribou låter precis sådär lagom indietufft á la 2010 och oOoOO är med mest för att namnet ser så snyggt ut i listan med alla sina o:n. Roky Ericksson knyter ihop säcken i Goodbye Sweet Dreams, så lämligt. Nu dyker jag ner till klippbordet igen, på onsdag handlar flykt om drömmar. Listan hittar du här. För den som istället vill samla alla vårens listor i en enda ständigt uppdaterad hittar en sådan här.

/Mattias

once in a lifetime groove.

original och cover. den här låten hade vi med i ett av programmen för inte så längesedan så det här är för er som missade det.

/emilie

Black Metal

Förutom att spela de nyaste släppen så har vi i Releaseredaktionen ett stående inslag som heter Genreskola. I Genreskolan så presenterar vi en musikgenre på grundläggande nivå och dessa inslag kan ses som spridda skurar av allmänbildning för den intresserade lyssnaren.

Genreskolablackmetal by Release

(I inslaget nämns Abyssic hate som ett av de mer spännande banden, detta är en felinläsning. Lyssna istället på Peste Noire om du vill höra grym och modern Black Metal)



Darkthrone, skivan Transylvanian Hunger från 1994:




Fenriz från Darkthrone, i norsk television:



En fråga som är intressant att lyfta när man talar om Black Metal är om det går att lyssna på musik gjord av musiker med åsikter av det främlingsfientliga/människofientliga slaget utana tt man åtminstone passivt tar ställning för dessa åsikter. Vad tycker du?

/Anders

Wild Combination: A portrait of Arthur Russell

filmen om arthur russell har helt gått förbi mig.

om någon av er har missat den sen nästan 20 år tillbaka avlidna arthur så har ni här några låtar att lyssna på.




/emilie

numbers game- love dreams love.

jag är svag för all indie där man inte hör vad någon sjunger.

/emilie

the radio dept.- never follow suit.

det här är helt vansinnigt bra. jag gissar på att det är nya släppet efter heaven's on fire men även om det inte är det toppen. vet någon förresten vad som hände med den kvinnliga basisten de hade runt 2003?

/emilie

toto och roger sanchez.

original och cover

/emilie

james brown och michael jackson.

jag får fortfarande gåshud varje gång jag ser det här klippet. när jag såg det första gången förstod jag för första gången kanske på riktigt storheten med michael jackson. det är under en av sina konserter 1983 som james bjöd upp michael som då satt i publiken att göra honom sällskap på scenen.

/emilie

lcd soundsystem- you wanted a hit.

skivan this is happening släpps först 17:e maj, men redan nu kan man såklart lyssna in sig. det är ett otroligt långt intro på den orörda låten som är hela 9:14 lång, men här har någon klippt ner det några minuter. jag gillar verkligen låten och är svag för rösten.

/emilie

who do you love?

original och cover

/emilie

Playlist v. 15

Ladda upp inför morgondagens Release med lite ny juste musik. Håll till godo. Listan hittar du här. Om du vill ha alla vårens listor i en enda klickar du istället här.

/Mattias

"If Björk made dubstep instrumentals, this is what might come out"

Rubriken citerar tidningen DJ Mag och är ett försök att beskriva dubstepproducenten Ikonika som nu släpper sin tredje fullängdare på skivbolaget Hyperdub. Får erkänna att albumet innehåller en hel del som inte lever upp till snygga Sahara Michael (som många känner igen från 5 years of hyperdub-samlingen) utan är något mer skwee-aktigt. Dock gör öppningsspåret Ikonklast ingen besviken (trots vocals) och Heston avslutar fint.

Bedöm själva:



/Anna

Får vi störa med lite dans såhär i vardagstristessen?

Jag tycker ändå att Boys Noize har nånting - Grabben har ju gjort techno sen han var 14! Gotta give him that. Det märks (för det mesta) också: Det må vara hipsterelektro men det är åtminstone välproducerat.

Tillsammans med Erol Alkan har han gjort Lemonade som släpptes för ett par veckor sedan, tillsammans med spåret Avalanche, på maxisingel. Den senare finns - Hör och häpna - även att ladda ner gratis (och så vitt jag vet utan rättsliga påföljder) via Soundcloud.

Så tanka ner, öppna Umbalaboxen och ni är redo för Ö.G!

Erol Alkan & Boys Noize - Lemonade by Sunday Best

Boys Noize / Erol Alkan: Avalanche by theharro

talking heads- this must be the place

gammal kärlek rostar aldrig.

/emilie

Playlist v. 14

Tid är en bristvara när man är dum nog att ta på sig för mycket att göra. Fredrik Reinfeldt ska tydligen vara en jävel på livspussel - jag har nog en del att lära där. Hur som helst kommer här en lista med lite blandat nytt och fräscht, en del mindre nytt, annat inte ens särskilt fräscht - avgör själv vad du tycker. Som ansvarig musikläggare på radion jobbar jag redan så pass mycket med playlists att jag tröttnat lite på de här spotifylistorna, mest för att Spotify är så dåligt uppdaterat. Jag har inte tålamod och lust just nu. Kanske återkommer inpirationen med vårvärmen? I annat fall blir det kanske inga fler Playlists. Så håll till godo med veckans lista som du hittar här. Vill du istället samla alla vårens listor i en enkel playlist hittar du en sådan här.

0001

Malmöiterna i det groovebetonade bandet This Is Head har nyss släppt en grym skiva. De bjuder på en demoversion av första singeln "0007" plus en remix av NY-killen Pocketknife när de ändå håller på.

http://0007.se/




/ Olle

flykt.

för någon vecka sen ungefär hade vi releasefest med arvikafestivalen för festivalprogrammet flykt.



































/emilie